Uscha,detta var jag inte berädd på måste jag erkänna.
Röksuget,dregglet,smärtan,medicinerna,tröttheten och slutligen rastlösheten.
Jag är pepp i huvet och vill springa flera kilometer men jag varken får eller kan.Kroppen hänger inte med i rörelserna och jag är slarvig.
Min kropp ser ut som en fågelunge och jag vill bara käka mer och MER!
Jag vill inte se ut som jag gjorde för några år sedan,jag vill inte..
Nu när jag ändå bara är hemma ska jag börja bygga på mina hål i öronen så det blir väll 3 eller 4 st till jag ska göra.
Ska gå in på rummet snart och se vad jag kan göra åt saken!
Cýah!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar