Hahahahahahaahah,patetiskt!

Åhh,jag döör!!

Jag menar...vafan?!


....finns inget mer att säga i detta inlägg.
Ska gå ut med cigaretterna och kaffet och hoppas på de bästa.

I want to be free.

....

Helgen har både orsakat och läkt sår.
Jag förtjänar väl detta....eller..gör jag?

Jag vet inte längre men jag försöker plocka ihop mig själv så jag blir hel.
Men med allting som hänt,och som än inte är slut,så vet jag inte hur de blir.
Ska snart flytta in till "cellen" som jag kallare de,haha!
Och det känns....inte så bra.

Bra= Slipper alla elaka minnen i rummet,slipper alla "måsten" och kommer närmare jobbet.
Dåligt= Blir av med min bästa vän,stressen KILLS ME! och jag får ett badkar.


Well,denna blogg är faktiskt min avlastning på saker och ting.
To hell med alla som ratar "spy-ur-sig" bloggar!!!



Now I'm picking up the pieces.
I'm spending all of these years
Putting my heart back together.

Uppdatering.

Ja...

Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva mer än att de är fotografering på tisdag,2 prov på fredag och funderar på lörhår...hmm?

Well,jag går på antibiotika vilket jag blivit bättre av men min mage gillar dom inte. :c
Den låter hela tiden...hur kommer detta gå på lektionerna?!?=#829048)"?=i¤"

Glömt vad ordet "kärlek" är.

Ja jag är väldigt deppig just nu..
Vill känna närhet,vill ha någon som jag kan bry mig om men som också bryr sig om mig.Någon att hålla om när natten sakta smyger sig på och någon som jag kan prata med,vilket humör jag än är på,och som lyssnar..får mig på bättre humör.
Behövs ingen kärlek eftersom de bara gör ont..men bara någon som,för en gångs skull,verkligen ser mig för den jag är och inte för VAD jag är.

Men hallå..de finns ingen vad jag fattat det som.
..de flesta tar gör givet och kastar bort chanser jag gett.
För någon månad sen trodde jag att jag hittat någon..men jag hade fel.

Så jag har försökt att övertala mig själv med att: "De kommer dröja ett BRA tag innan jag får känna kärleken igen.Men de är lugnt..jag behöver iaf inte vara rädd att bli lämnad eller sårad"

Men jag förstår dessa..varför just jag?!
Äcklig,ful,sönder trasad hud,misär,deformerad och allmänt...disfunktionell.

Usch,såna här kvällar (som denna) önskar jag mig bort till den plats där du,min älskade mamma,finns så jag får komma tillbaka till lycka och glädje,vara ett barn,igen.

Well,flyttar om 1 månad och då försvinner även en till från familjen..fattar inte att man ska behöva gå igenom sorgen av att mista någon...igen.



The best thing I've done,right now,is to forget the word: love.

Jag menar ingenting.

Ibland säger jag saker som jag inte menar.
Antingen i ren förbannelse eller i frustration.

Jag älskar er mina vänner,även fast jag ibland kan gå lös på folk som egentligen inte gjort någonting.

Men det ligger mycket ilska och ledsamt i mig och jag får inte ut de.
Jag har konstant ont överallt och ibland bara exploderar jag emot dom jag älskar.

Därför är jag inte riktigt fri från tankarna som en gång gjort mig så illa och satt sina spår.
Jag vet inte vad jag ska göra...



Man vet inte vad man har förns de är borta.





Med detta vill jag bara säga att jag vill ingen illa,jag måste bara få explodera någon gång.

I cant get rid of you.

Att jag är så jävla dum!

De är inte första eller andra gången jag tagit till detta medel för att (just för stunden) få må bra.
Alla andra ser men jag ser ingenting.
Jag är blind av mitt egna behov.
Jag skäms och vill egentligen inte de men jag behöver detta för att må bra,sjunga och vara glad.

Helt fel..jag vet.

Men att dansa omkring,utan förnuft,utan tankar på saker som gör mig illa.
Jag är odödlig!




Men jag kan inte gömma detta som förr,nejnej.
Men jag ska ta tag i detta och göra någonting åt de.

Detta var förhoppningsvis sista gången.



"I can't get rid of you
I don't know what to do
I don't even know who is growing on who
'Cos everywhere I go your there
Can't get you out of my hair
Can't pretend that I don't care - it's not fair

I'm being punished for all my offences
I wanna touch you but I'm afraid if the consequences
I wanna banish you from whence you came
But you're part of me now
And I've only got myself to blame

You're really growing on me
(or am I growing on you)
You're really growing on me
(or am I growing on you)
Any fool can see

Sleeping in an empty bed
I can't get you off my head
I won't have a life until you're dead
Yeah you heard what I said

I wanna shake you off but you just won't go
You're all over me but I don't want anyone to know
That you're attached to me, that's how you've grown
Won't you leave me, leave me, leave me alone

You're really growing on me
(or am I growing on you)
You're really growing on me
(or am I growing on you)
Any fool can see

You're really growing on me
(Or am I growing on you)
You're really growing on me
(Or am I growing on you)"

So far away..

Lite bilder på min underbara mor när hon var ung,frisk och full av liv:

I have loved you all along
And I miss you
Been far away for far too long
I keep dreaming you'll be with me
and you'll never go
Stop breathing if
I don't see you anymore

Bra låt.se!

Brinn för och synas
Och skrik så de hörs

För snabbt kan du tyna och missionen förstörs

Och även om ingen kommer skylla på mig
så tar jag på mig skulden till ödet för dig

Om timglaset blir tomt och sanden rinner ner så lyser inte solen på våran flicka mer.

Detta är en saga utan lyckligt slut.


http://www.youtube.com/watch?v=RH1fSVtcI-c

Att älska eller icke älska.

Some say love,it is a razer that makes your soul bleed.

Japp,de är just därför jag är så rädd för att bli kär igen..

Visst,folk säger att kärlek är vackert,det kan jag inte säga emot.
Men just den ångest som kryper i mig när personen antingen är för "på" eller för obrydd..de är just DE jag är rädd för.

Jag vill bli kär och lycklig,känna spänningen och längtan.
Men de verkar som att jag får vänta ett tag.

De är inte sexet jag är ute efter,de är den där speciella näreten man får.
Bara få krypa in i en famn som man känner sig säker i och som inte släpper.

Men att hitta den mannen är inte så enkelt som jag,förr,trodde det var.

*Bra stil
*Ta hand om sig själv/vara självständig
*Gilla att ha kul och inte vara rädd för nya saker
*Vilja ha mig med på de mesta
*Är social och spontan
*...sen skadar de ju intemed lite romantik *blinkblink*
*Känna sympati och empati
*Vara min bästavän
*Öppen och kunna prata om allt (problem,glada som sorgliga etc)
*Gilla öl (A)
*Älskar mig för den jag är och inte för hur jag se ut

...well,de var väl lite av de jag begär.
Men sen vet man ju inte vad som kommer upp.




Tiden får helt enkelt visa vart min väg går.

ByeBye Beautiful

Detta är åt självaste helvete!!!

Jag hatar vad allting omkring mig har blivit.

*Vi ska ge bort våran vovve (och troligtvis katten)..
*Huset ska säljas men själv har vi inte hittat någonstans att bo.
*Ångest över att göra allt och alla tillfreds gör att jag inte kan sova.
*Mammas sida av släkten vill inte ha någonting att göra med oss. (vet det sen länge men det plågas fortfarande.Gäller förövrigt ellen och mig)
[för er som inte vet så dog våran mamma för lite mer än 3 sedan.Skriver mer i nästa)
*Jag blir lurad och tillåtlöje av killar jag möter.

..och pga allt detta har jag nu grävt ner mig i en grop som är fruktansvärt svår att ta sig upp ifrån. Minnen,bilder och händelser spelas upp framför mig och jag känner hur hela min värld sjunker samman..


Jag orkar inte mer,inte just nu.

ByeBye Beautiful.

Everything changes,from now on.

Sådär ja,nu var de gjort också.
Efter 1½ år av skriken/rösterna i huvet av allt som hänt,har allting äntligen tystnat.
Mardrömmarna som håller mig vaken om nätterna har inte försvunnit än men jag är nu van,så det gör ingeting.

Mina minnen,som en gång raderades,har kommit tillbaka och jag ser klarare än någonsin.
Allt som hade hänt,har hänt och nu: kommer hända,kan jag nu göra någonting åt.

Visst att saker som hänt nyss: män som öppnat upp våld,folk som hotar förföljer osv.
Men jag vet att det är dom som är dum i huvet..
inte jag.

Jag vet att detta inte är slut,men jag ska göra allt i min makt för att det aldrig mer ska hända.
Jag hoppas på det bästa och håller allt jag har kärt för att det slår in.


Men som sagt så är framtiden oklar.
Men en sak vet jag:

"Av allt detta,har jag blivit starkare än någontsin."

-!-

- Under konstruktion -

Lite uppdateringar.

Kvällar som denna hatar jag..

Har kollat på gamla bilder som väcker minnen och släcker allt ljus.

Flera gånger nu har jag tänkt att jag har möjligheten att gå in på rummet,stänga och låsa..
Det destruktiva tankarna plågar mig,vilket det gjort länge nu.

Det är över ett år sedan jag plockade upp en kniv flisa från backen när jag var ute och gick.

Bilder väcker minnen från en annan värld


Jag har blivit stark men de finns fortfarande bitar som än inte har lagats.
Men de är som dom säger:

"Tiden läker alla sår"

Suck!

Bilderna på tatueringen jag gjorde idag.




Fattar mig inte på människor.

Varför kan inte alla bara låta mig vara ifred?!?!?!?

Fan va arg jag blir...

Jag har kommit ner i en dipp igen och denna gång är det inte nådigt.
Fingrarna kliar och jag har bara lust att supa bort verkligheten och dansa till musikens ljuva toner.
Jag önskar mig ett liv utan bekymmer,utan känslor,utan alla måsten.

En plats bara för mig och där jag får vara mig själv utan att alla pickar.


Jag är inget sexobjekt..kommer aldrig att bli de heller.

Varför vill ni ha mig?!
Varför ska allt och alla hänga på mig?!
Varför kan ni inte låta mig vara ifred på den fronten?!


Längtar till P&L med konstant fylla och dans hela dagarna/nätterna igenom.
Fett bra jag ska ha det där.

PUNKT SLUT!

Lite övrig info.

Idag är jag trött,som vanligt!
Sitter och pluggar,dricker kaffe och lyssnar på skön musik,SOM VANLIGT?!?!
Vafan har hänt med mig?! Jag som aldrig brytt mig om skolan..what´s happening?!?!?!?

Well,jag har trasat sönder mina kläder och gjort lite annat med dom.
Dock är jag skabbig just nu men ska gå och ta mig en lång,skön,varm dusch.

Gick dåligt på NP idag,chansar på ett år till med matte A. (eftersom jag är cp!)
Ehehehe.
Jobbet gick sådär,lite borta i skallen efter en mycket irriterande grej jag fått på mobilen. Inte glad...

Nåja,nu blir det röka och sedan en dusch.Sen kaaaaanske jag ska plugga lite. (behövs)











Jag delar inte er åsikt,men jag är beredd att gå i döden för att försvara er rätt att hävda den.

-

En favorit i repris.
Något jag skrev för ca 2 år sedan.

Han kan ringa,hon kan svara.
Om inget svar han kan få,är det människor han ska klå.
Om något hänt,ett svagt ord han sänt.
Jag älskar dig.

Om man bara vill så kan man!

Kärleken som aldrig fanns
Och
Orden som försvann med tiden

Jag kan än känna ångesten över gångerna du rörde min hud.
Än känner jag rysningarna när du kysste min rygg.

Jag började gråta varje gång.
Om det inte var synligt,var det inombords.

Vetskapen vad du gjorde mot mig har gjort sina spår.

Jag tänker aldrig vika mig,aldrig igen.


Jag har blivit en starkare människa,och även fast jag fått smaka på livet,så är det ingenting jag ångrar.
Hade ingenting av detta hänt,hade jag inte varit den jag är idag.

Kortfattat:

*Självdestruktivitet
*Missta mamma
*Hittat svin som inte varit snälla
*Anorexia
*Olika avdelningar efter att man varit skit bråkig och dum.
*Stöd familj som fått tagit han om Ellen och mig efter att vi blev som vi blev.

Kan bara fortsätta men det är en sammanfattning.



Klart man inte kommer bli HELT frisk efter allt men vafan,ta steg för steg.
Allt fixar sig,på ett eller annat sätt. :)








Ska skriva mer medicin nu,såååå...
OVER AND OUT!

Enough with this.

Jävlar också!!!!

Jag missade hela helgen,BALLEEEEEEEE!

Hörde klockan ringa vid 8 på Lördags morgonen,satte mig upp och kände hur käkarna började dra ihop sig.
Sprang till toaletten och kräktes.
WTF?!
Höll på hela morgonen/kvällen och febern steg mer och mer.

Kändes som jag svimmade fela gånger under dagen.
Minns nästan ingenting.

Måste in på sjukan under denna vecka också.
Att det alltid ska vara någonting..HAR INTE TID MED DETTA!

Mina gula naglar har gjort att många funderar på hur det egentligen står till med mina lungor.
Vilket jag MÅSTE åka och kolla upp.
Hostar mycket och det låter varken bra eller normalt eftersom det är blod blandat.

Herremus!


Jag är inte riktigt frisk än men som sagt så tror jag vi hittat en förklaring till allt detta.

Från då till nu.

Nerifrån:
Första bilden är från 2007-08
Andra bilden är från 2009-10
Tredje bilden är från 2011

Lite information.

Mmmm,sitter och små äter på min morotskaka som Emma kom med igår.

Igår var det lite upp och ner.
Ingenting i huvudet ville funka,vilket gjorde det svårt på jobbet med sysslorna och informationen jag fick.
Vart dränkt i vatten och fick åka ner till stan..genom blöt.

Fett trött och less.

Ville inte gråta när dom andra satte sig och pratade minnen osv. så jag gick in på rummet och jobbade 4 timmar i sträck. BARA för att inte få en massa känslor.

Jag vill inte bli lika känslomässig som förr.
Nej,inte igen. Fyfan.



Men sakerna jag ser mest framemot nu är:

*Att Wille kommer upp hit och gör mig glad! Tycker om dig ja'!
*Snart P&L och allting är fixat!
*Jobbet är FUCKING AWESOME!
*Snart klar med alla läxor/uppgifter/prov.
*Tatuering den 23.e och piercing den sista/början av månaden.
*Imorgon är det godis och film med mina två bästa.
Jesper och Mumin.<3








..nu ska jag iaf ut och röka.
OvEr AnD oUt.

Hela himlen.

Denna text fick jag nyss av min underbara Sofi Nilsson.
Tack för att du finns i mitt liv. <3

"Hon är inte nåt man får
Hon är nån man ska förtjäna
Du höll aldrig henne högt
Du var aldrig nere på knäna

Hon är inte nåt man har
Inget att förfoga
Du sa att hon var så svår
Men klagar för att det är över

Löften hon gav var aldrig att var i ditt våld
Att stå under din kontroll
Löften hon gav rörde något annat,
men antar att det inte längre spelar nån roll

För hon kommer aldrig mera hit
Jag ska försvara henne om jag kan
För hon förtjänar hela himmelen
Och en mycket bättre man

Du sa att du är beredd
Att va storsint, att förlåta
Va svara man på sånt
Ska man skratta, ska man gråta

Du som gjort henne så illa
Ska du kalla henne brottsling nu
Om nån någonsin ska förlåta
Är det hon, inte du

Löften hon gav var aldrig att följa dina nycker
Att ingå i ditt spel
Löften rörde något annat
så nu kan inte klandras hon gör inget fel

Men hon kommer aldrig mera hit
Jag ska försvara henne om jag kan
För hon förtjänar hela himmelen
Och en mycket bättre man

Du sa att hon var svår
Rent omöjlig att förstå
Det kan tänkas du har rätt
Mellan er var det så

Men nu vill du åberopa brott
Och nu säger du i raseri
Att den förräderskan har gått
Jag säger hon har gjort sig fri

Hon har gjort sig fri"

The list!

Småsaker jag ska hinna fixa innan P&L:

- Ny bikini
- 6 manna tältet
- Sprit och annat roligt att dricka
- Klippa side cuten
- Öka timmarna på jobbet så jag får lite pengar
- Fixa en riktig KUNG solstol!
- Fixa silvertejp och byggarbyxor
- ....sen vet jag inte så mycket mer.


Förövrigt väldigt "intressant" lista,haha.

Beautiful Pain

Nya designen på bloggen!
Zombies,we all love them. <3


Well,jag har haft det helt awesome denna helg också.
Fan va man håller på egentligen,haha.

Var nere ock såg The 69 eyes,Crashdiet, och Hardcore Superstars i lördags och det var helt underbart! Crashdiet och Hardcore har jag sett en gång innan men båda banden var helt fantastiska att se igen.

Efter spelningen åkte vi till Mariatorget och gick på krogen "ROCKS" som var toppen av hela resan!
Träffade snyggt och trevligt folk som var lika tokig som en själv.
Dansade och drack till rock/sleaze musik med Gemini Five sångaren i Dj båset.

Skapade yttligare några kontakter och tackar Henkki för all hjälp!


Förövrigt så betällde jag P&L biljetten idag och ska fixa hem lite grejer.
Bara så man är väl förberedd tills dagen "D".



Min lista skickar jag upp snart över saker jag ska köpa innan jag glömmer dom.
TJA!

Grubbel-

Två gubbar i åldern 50+ kom fram till mig idag och stirrade som fan.
Sen öppnar en av dom käften och säger "Fan va ful hon är då!"..mitt på stationen.

Sura miner för saker jag inte har någonting att göra med.

Stressen har gjort att jag har utslag på hela kroppen.

Känner mig dålig och obetydlig.


..allt detta har gjort att de är fest hela helgerna igenom.
Jag vill sluta dricka så mycket,men jag vet inte om jag skulle palla de?

Duschen nu då...tackåhej!

Less på lärare from hell!

Jag sitter just nu i data rummet och önskar att min jävla data kunde bli lagad någongång.
SHHHIIIIIIIIIIIIIIIITTT!
Argbrud.se?!

Jag har läxor upp till öronen och inte har jag tid att göra mig snygg på morgonen heller..less på alla tidiga mornar,less på onda lärare from hell och less på....ja,allt som har med skolan att göra.

Jag ska börja på nya jobbet kl 12 nu på onsdag och det känns bra.
Jag har nära till skolan efter arbetstiden passerat så jag är jätte glad att den biten löste sig i en och samma smäll!

Men shit va jag är trött nu...orakar inte med mer skrivande.

aksjfbasdjklvga /Elina

En liten grej.

Jag har äntligen bestämt mig.

Jag skippar mode tidningen som jag skulle göra.
(eftersom dom jag skulle fota aldrig har tid att ta sig hit)

Men jag ska då använda mig av mina skills och trycka en dikt/novell samling.
Då behöver jag bara någon enstaka person/personer och jag har redan plockat ut dom!

Jag själv får visa vad jag kan,och vad jag är duktig på.
Så jag ska ta några som jag skrivit ut här och sedan några från gammla böcker jag kladdat i. -hehhe-

Här har ni en som jag kladdar ner nu:

Mitt hjärtat slår och jag tappar balans
Och där går du,i full galans

Vi har älskat varandra förut
Och nu står vi här igen,som det ser ut

Det var ett tag sedan och jag sörjde varje dag
Jag var ensam,lämnad,bortglömd och svag

Men nu står vi här
Och du är vackrare än någonsin.

Häng dig..eller liknande?

FAN VA ARG JAG ÄR NU!

Arg och ledsen för att jag alltid går på allt vad andra säger.

Bränner broarna jag trodde jag hade,bränner minnen jag trodde jag ville behålla.

Fan ta er säger jag bara.

Nu ska jag gå på magkänslan och ingenting annat.

Festerna står på första plats och ingen kan krascha dom.

"Du är så fin,så bra,jag saknar dig" osvosvosv.
ÄCKLIGT!

Nä,när ska någon komma fram och ta min hand då?


...nä jag tror inte heller det kommer hända.
Man blir behandlad som den man tydligen är,ett mellanting.





Tack för allt.
Jag trodde jag var värd att offra lite för.

3 år.

Jag har varit på konstigt humör denna helg.
Ena stunden glad och sprallig,andra ledsen och undandragen.

Jag vet varför nu.

Det är snart bara en månad kvar innan det är 3 år sedan..

Jag kan inte förstå det.
Jag väntar fortfarande på att du ska komma hem eller kliva upp och gå ner för trappan.
Efter 3 år,väntar jag fortfarande.

Jag skulle riva ner himlen och plocka upp helvetet
Bara jag fick röra dig en sista gång.


You'll be in my heart,now and forever.

Yo,MOTHER FUCKER!

Jag kanske inte har kroppen
Jag kanske inte har ansiktet
Jag kanske inte har formerna
Jag kanske inte har rösten
Jag kanske inte har allt som andra har

Men en sak kan jag säga:
Min kropp är skapt,bara för mig.
Så om ni inte tycker om mitt yttre
så finns det alltid någonting på insidan
som kan vara det vackraste ni sett.

Jag känner mig väldigt djup när jag skriver texter.
Hahahah,tolka inte detta fel,men så är de!

Jag har haft så jävla roligt på sistone och håller igång det sociala
mer än vanligt,vilket är skitbra!!

Dock saknar jag en massa människor som inte bor här men vafan!
Har redan planerat in när jag ska träffa er och det kommer bli AWESOME! <3




Jävlarr!! Piercingarna kokar!
JFcbsjklnfvklHej.

It's the same old story.

Känner mig lite nere idag med alla minnen som tillslut har hunnit ikapp.
Jag vet inte vad folk tror längre eller vad som sägs.

Men med hjälp av denna text kan jag nu förklara hur jag har känt iaf:

Our candle burns away, the ashes full of lies
I gave my soul to you, you cut me from behind
No where to run and no where to hide
You're scared of the truth, I'm tired of the lies
Cause who I am, is where you wanna be

Don't act like an angel, you're fallen again
You're no superhero, I've found in the end
So lie to me once again and tell me everything will be alright
Lie to me once again and ask yourself before we say goodbye
Well goodbye

You said you were there for me, you wouldn't let me fall
All the times I shared with you, were you even there at all?
No where to run and no where to hide
You're scared of the truth, I'm tired of the lies
Cause who I am is where you wanna be

Why'd you have to up a run away a million miles away
I wanna close my eyes and make believe that I never found you
Just when I put my guard away, it's the same old story
You left me broken and betrayed, it's the same old story

Don't act like an angel, you're fallen again
You're no superhero, I've found in the end
So lie to me once again and tell me everything will be alright
Lie to me once again and ask yourself before we say goodbye
Well goodbye,was it worth it in the end?



12 Stones - Lie to me.

Militär utan föraningar

Uscha,detta var jag inte berädd på måste jag erkänna.

Röksuget,dregglet,smärtan,medicinerna,tröttheten och slutligen rastlösheten.

Jag är pepp i huvet och vill springa flera kilometer men jag varken får eller kan.Kroppen hänger inte med i rörelserna och jag är slarvig.
Min kropp ser ut som en fågelunge och jag vill bara käka mer och MER!
Jag vill inte se ut som jag gjorde för några år sedan,jag vill inte..

Nu när jag ändå bara är hemma ska jag börja bygga på mina hål i öronen så det blir väll 3 eller 4 st till jag ska göra.
Ska gå in på rummet snart och se vad jag kan göra åt saken!



Cýah!

Dikter.

Kärleken drabbar både gamla som unga
Det är vår och fåglarna kan inte sluta sjunga

Det är på både ont och gott
Efter varje frö man sått

Att kämpa för kärleken,när allt har släckts
Och vänta på blomman,som snart börjat växt.

--------------------------------------------

Jag känner musiken slå och dunka
En shot till borde funka

För att börja röra kropp och själ
Och bli ett med musikens befäl

Trycket blir högre och hjärnan trögre

Innan natten blir till dag
Har man minnes luckor från allt drag

--------------------------------------------

Livet och dess prioriteringar!

Livet som det ser ut nu:

Många tankar och beslut ska fattas och jag har inga svar..
Jag sitter uppe och tänker mycket på vad som händer när natten smyger sig på.

Jag har fått så många bra minnen och känslor denna sommar,träffat underbara vänner (nya som gammla) och även några minnesluckor,vilket också har varit väldigt skönt.
Denna sommaren är den första jag haft som fri sen...3 år tillbaka.
Jag har varit glad och lycklig! Kommer inte ihåg när jag var såhär sist!

Skolan börjar och våra projekt startar.
Studenten,balen och paraden...
Flytten till lägenheten (de bra är att jag bor granne med mina gulliga vänner.) :*

Har foto jobb att göra så de kommer bli pengarpengar! Hehehehehe!
Well...får se hur allting blir meeen..De mesta rullar som vanligt iaf!

Dåligt som bra.

En flicka sitter och leer
Vill berätta allt hon ser

Hon har varit med om så mycke
Allt samlat i ett smycke

Smycket ligger nu gömt
För allt hon någonsin drömt,har hon nu glömt

Lyckan kom,lyckan gick
Ett minne för livet,var det hon fick

Dåliga som bra
Det är så livet ska va.

My blod begins to boil.

Usch va stressad jag är just nu!

Denna vecka har jag HITTILLS haft 3 prov och yttligare 2 återstår.
Jag är utpumpad men har insett att jag SKA klara detta!

Bara 9 dagar till sen slipper jag denna skit stad för 5 dagar.
Fett skönt att kommma härifrån,faktiskt.

Lovet börjar nästa vecka och då blir det krogen,härliga kvällar med polare av alla slag och förhoppningsvis inget krångel. :)


Ha det bra nu så kanske jag lägger upp något mer ikväll innan jag lägger mig!


PussN!

Nu finns du inte längre.

Jag fattar inte att en människa jag älskat i två år kan göra mig så illa.
Men gillar man att ligga och ragga på människor även JAG känner undertiden jag funnits med i bilden så måste det betyda att det bara gick ut på falsk kärlek.


Vad fick jag egentligen ut av detta?

Jo,jag fick styrkan att aldrig någonsin igen ta tillbaka såna som dig.
Jag kan inte finna ord till hur jävla besviken,arg och förbannad jag är just nu.


Och med detta säger jag bara att jag hoppas du inser att de är slut,aldrig mer igen.
Jag menar detta nu,för ärligt talat så har jag en annan som redan har bevisat finns där för mig i ur och skur.



Du ska aldrig mer få chansen att utsätta mig för en sådan plåga som jag stått ut med,bara för dig.
Aldrig mer igen.

Har fått mer information om hur det EGENTLIGEN var efter sommaren när vi blivit tillsammans igen.
Så TACK! TACK för att du berättar allt för mig..verkligen! -ironi-



Så nu låter du bli mitt liv och va fan jag nu gör.För jag skiter fullständigt i vad du gör.






Hoppas att du får ett fint liv,för jag kommer aldrig vara delaktig i de igen.
Tack och hejdå.

Snälla!

Jag har funnit frid i mig själv och känner mig starkare än någonsin.
Men den stora frågan just nu är om alla andra kan acceptera att jag vågat mått bra igen?

Att glömma sig själv och slukas av ensamhet
Känslan att svälja gråten och knyta näven

Att glömma känslan av att må bra
Att tappa den glada fasaden man häft upp för att försöka bevisa någonting
Men vad?

Känslan av konsekvenser efter ett sammanbrott
Känslan att bli klassad som ett aggro

Ärren och brännmärken är ett bevis på den tuffa tiden
Men som man brukar säga: Tid läker sår

Jag känner dom klösa och dra,men jag kämpar på
För jag vet,att i slutändan är det jag som stark går ur detta.



Så jag ber folk en sista gång:
Snälla,låt mig inte få ta mer skit än vad jag tagit efter detta.
Är så less på allt detta nu så jag funderar starkt på att byta nummer.

Tack //Elina Fernlund

Cancer uppgift.

Ca 5000 kvinnor drabbas av bröstcancer varje år. 25 % av all cancer som drabbar kvinnor är bröstcancer. De flesta kvinnor som får den diagnosen är vanligtvis över 60 år, endast 5 % är under 40 år.

Det var hösten 2003 som vi fick det hemska beskedet att våran mamma var en av dom 5 %.
Det hela började en månad innan hon fick beskedet.
Hon hade känt en knöl i bröstet under en längre tid men hade trott att det bara varit en fettvävnad. Efter att pappa bett henne några veckor att gå och kolla upp det så beställde hon en tid.
Efter någon månad kallades hon tillbaka till sjukhuset efter att de kollat lite närmare på rönkenplåtarna.
I det vänstra bröstet hade doktorerna hittat två beniga tumörer.
Genast sattes det igång med strål – och – cytostatika behandlingar

Cytostatika behandling (cellgift): Detta betyder alltså cellhämnande läkemedel. Cytostatika som injenseras i blodet kan döda cancerceller som spridit sig från modertumörer.
Biverkningar: Håravfall, illamående, kräkningar, försämrad aptit, sår, muntorrhet, diarré och ändtarmsbesvär. Ibland förekommer även blodbildsförändringar.

Strålbehandling: Detta medel är till för att bota eller hejda cancertumörer. Den kan också ges för att lindra symtom då det inte går att bota cancersjukdomen. Strålbehandlingen dödar cellerna genom att skada arvsmassan, vilket omöjliggör celldelning. Denna behandling används främst vid hjärntumörer.
Behandling: Trötthet, klåda, rodnad på huden, ökad pigmentering, håravfall, aptitlöshet, illamående, magsmärtor, diarré och uppkördhet.

Alla dessa biverkningar började efter bara drygt en månad.
Hon tappade håret, aptiten minskade och illamående/kräkningar vart allt mer vanligt.
Men eftersom detta var en godartad tumör behövdes bara några behandlingar tills doktorerna fastslog att dom skulle operera bort tumören och där med hela hennes vänstra bröst.
Operationen ägde rum 2005 nere i Uppsala.
Två dagar senare ringde hon hem och berättade att allt gått bra och att hon pratat med sin doktor som gett henne beskedet om att det inte fanns något spår alls av tumörer kvar.
Allt hade lyckats och lyckan var obeskrivlig, nu skulle det äntligen bli som förr igen!
Men framtiden hade andra planer..
Senare under året 2005 kallades hon åter tillbaka till Uppsalas sjukhus.
Det hade visat sig att cancern dom opererat bort hade spridit sig, men denna gång hade tre tumörer satt sig på levern och dessa var elakartade.

Hon fick börja om med behandlingarna och tappade ännu en gång sitt hår, men denna gång var biverkningarna värre.
Hon blev svagare och blekare och hade nästan ingen ork kvar i kroppen vissa dagar.
Hon åkte in och ut från Hudiksvalls sjukhus men mådde alltid mycket sämre när hon kom hem.
Hösten 2007 fick hon veta att varken strål – eller cytostatika behandlingarna hjälpte längre, tumörerna hade växt och en av dom var lika stor som en pingisboll.


Den 11 maj 2008 fyllde hon 45 år och då märkte vi att hennes ögonvitor blivit alldeles gula och att hennes talförmåga hade försämrats.
En sköterska kom in i rummet och bad pappa följa med henne ut en sväng.
Hon talade om för honom att mamma nu bara hade max en vecka kvar att leva.
Tre dagar senare låg vi på en varsin sida av hennes bröst med resten av familjen runt den vita sjukhus sängen.
Hon gick bort den 15 Maj 2008 kl 15.15 på sjukhuset i Hudiksvall.

I bilen hem, en timme senare, kände man ingenting.
Allt var bara en mardröm som man snart skulle vakna upp ifrån, för verkligheten kunde inte vara såhär. Vad hade vi gjort för att förtjäna detta?

Att mamma var borta fanns ju inte, hon som var så ung och såg fram emot så mycket, inte var hon död. Hon lovade ju att finnas på examen, bröllop och se sina barnbarn växa upp.
Men hon fanns inte, och skulle det förbli.

Att bearbeta en sådan stor sorg tar ett bra tag, det är inget som man varken vänjer sig vid eller som man kan bestämma över, men man kan lära sig acceptera den.

Den 12 Juni var det begravning och även då var det svårt att förstå att det var våran mamma som låg i den vita kistan längst fram i kyrkan.
Efter begravningen körde vi efter likbilen upp till sundsvall där vi skulle lämna av kistan för kremering.


Om jag fick sammanställa hur vårat liv ser ut iden nu så är det fortfarande tomt.
Vi tänker på henne varje dag och det går inte en sekund utan att man saknar beröringen av henne.
Men vi kämpar på och har fått mycket med oss eftersom vi fick ta del av matlagning, städning och allt som följer med vuxen livet för att underlätta lite för pappa och för henne.


Här kommer lite övrig information till alla dom som har funderingar över symtom, behandlingar, vad som sker vid undersökningar och hur man själv som anhörig kan hjälpa till.

Vanligaste orsakerna:
Barnlöshet eller att man fått barn sent i livet.
P-piller under längre tid eller att man börjat med de vid tidig ålder.
Ärftliga faktorer.
Levnadssätt.

Symtom:
Knöl i bröstet
Knöl i armhålan
Förstorat bröst
Sår på huden över bröstet
Vårtindragning eller indragning av huden
Hudrådnad och s.k. apelsinhud
Eksem på bröstvårtan

Behandling:
Operation – kombineras ofta med strålbehandling och ibland med hormonbehandling eller cytostatika.
Bröstbevarande kirurgi – endast en del av bröstkörteln opereras bort, behandlas med strålbehandling efter operation.

Vid följande symtom bör läkarundersökning alltid göras:
Knöl i bröstet eller på annat ställe på kroppen
Sår som inte läker
Onormala blödningar från någon kroppsöppning
Hosta eller heshet som inte ger med sig
Svårighet att svälja
Ändrade avföringsvanor eller problem med vattenkastningen
Nytt eller förändrat födelsemärke

Allmänna symtom som trötthet, avmagring och feber under lång tid är också vanliga.

Genom denna tid behöver den utsatta sin man och familjs stöd och sen skulle en psykolog eller kurator också kunna hjälpa genom att bara prata av sig om tankar och känslor som kanske inte familjen behöver känna till.

Älskad av en hjältinna.

Hon älskade de röda rosorna som blommade i trädgården
Hon älskade att se sin familj och levde med deras livsglädje
Hon älskade att sitta vid havet och känna hur vinden smekte hennes kind,försiktigt.
Hon älskade allt som levde och kunde aldrig tänka sig att lämna denna vackra jord

Men en dag kom ett besked som förändrade hela hennes liv och allt som var så vackert med denna värld dog med tiden av smärta och lidelse.
Hon var,och är fortfarande,min hjältinna och jag kommer aldrig ALDRIG glömma hennes underbara skratt och den underbara kärleken hon gav ända in i slutet.

Jag ska därför boka tid för en minnes tatuering.
Det kommer bli den vackraste tatuering jag kommer kunna ha på min kropp.
En röd ros med den finstilta texten "Marie Fernlund 05-11-69 ~ 05-15-08".

Ska höra av mig till 3 butiker till veckan och se vad dom tar.
NU ska jag fan köra igång!

Mitt tyck och tänk.

Folk som tar för givet
Folk som sviker
Folk som ställer mig i bakgrunden.

Jag har en lång tid känt att folk nu mer slutat bry sig,slutat undra.
Dom bara tar sig själv först hela tiden och det bryter ner mig inifrån!

Jag som ändå försöker räcka till på alla möjliga vis för allt och alla.
Försöker vara trevlig när jag inte ens känner för det.

Nu har en av mina bästa vänner svikit mig och jag känner hur ilska,aggrition och besvikelse börjar rinna över och orken tyna bort.





Fest i helgen iaf.
GÖTT MOS!

Accepterande över de gamla.

En flicka sitter ute på verandan med sin kopp fylld med kaffe och tänder en cigarett.
Det är kallt ikväll även fast hon har kläder på sig.
Hennes händer är kalla och hela hon är frusen,men hon bryr sig inte.

Nu har tiden kommit,efter snart 3 års väntan,hennes accepterande.
Hon har länge trängt undan denna sorg,förtvivlan och besvikelse som hon så många gånger känt.
Hon vet att det står på pappren,men hur många gånger hon än läser det,så förstår hon fortfarande inte.
Hon kan än idag känna den underbara beröringen av personen som betydde allt,men som bara försvann.

Hon pratar sällan om det.
Säger inte ett knyst.

En tår faller ner på plankorna under fötterna.
En flicka gråter stilla i natten medans mörkret skymmer hennes kropp.

Efter snart 8 år i ett helvete som hon inte önskar någon annan,så plågas hon än av minnena och ångesten av hur allt varit.

Deprition,ångest,destruktivitet,själv plågan (psykiskt),anorexin och känslan av att bara kunna se på när alla man älskat bara försvinner och aldrig mer kommer tillbaka.


Alla säger att bara man börjar acceptera vad som hänt och bestämmer sig för att gå vidare så kommer allt att lösa sig.
Men ett accepterande måste få komma av sig själv och när det gäller tunga saker som man inte orkar gå med själv,gå och prata med en speciell person som kan eller förstår.

Det viktigaste är att man själv har förstått situationen och kommit på hur man ska hantera den.
Det slutliga svaret på allting finns inte hos någon annan än sig själv tillslut.


Flickan släcker den glödande tobaks cigaretten och reser sig.
Stjärnorna lyser starkt över den lilla orten och hon går in med kylan som spår på kroppen efter att ha varit ute halva kvällen.






Accepterande är vägen till själens frid.