Allt är ändå likadant.

Det kliar i fingrar och armar
Spelar ingen roll vart jag än hamnar
Allt är ändå likadant...

Natt som dag
Känner jag mig svag

Ingen ork,ingen ro,inte en min

En mask som gömmer all min sorg
Ingen ser när jag sakta går på gatans torg

Att någon ser min skada
Troligtvis en skada
Allt är ändå likadant..



Känslan av att ingen lyssnar,att ingen ser,tar död på mig inombords.
Känslan av ett måste,känslan av att orka,har jag tappat.

Ingen respekterar mig,ingen som kan hjälpa mig från detta helvete.
Känslan av att vara helt värdelös och dum i huvet.

Känslan av ångest,att måste göra sig illa,att prestera bra.
Känslan av att gömma,glömma och tillslut förlora sig själv bit för bit.



Nu hoppas jag ni förstår mig lite bättre just nu.
Jag hatar att ta allt face to face,just när det gäller mitt mående.
Pratar gärna inte om det,vill inte visa eller erkänna för mig själv hur illa saker är. Jag önskade att jag kunde prata med någon som förstod mig och såg saker som jag ser och märker,men ingen kan förstå vad man egentligen har gått igenom,ens sätt.


(Bild brist btw.)




Godnatt,trött på detta nu.
Ska röka..ännu en gång.

Ångest och känslomässigt störd.

Just i detta nu så sitter jag och gråter.
Bröt ihop nere hos faster efter att ha insett att jag inte har så mycket att gå på.
Ingen som jag kan prata med eller ens gråta inför.


*Jag sköter inte skolan. (mitt psyke är okontrollerbart)
*Jag har inget jobb.
*Ingen är glad eller respekterar mina val.
*Jag och pappa pratar inte så mycket mer. (om vi pratar så är det bara bråk och kaos)
*Jag kan inte flytta hemifrån.
Jag känner mig sjukt ensam och bortglömd.
*Jag har blivit självdestruktiv igen och får ofta tankar på att inte vilja finnas till.
*Det sista är nog att jag saknar mamma.
Om hon bara hade funnits hade inget av detta hänt.
Jag vill ha tillbaka henne...nu.



Ska ut och röka nu,min sista cigg,yey..


This time, This place
Misused, Mistakes
Too long, Too late
Who was I to make you wait
Just one chance
Just one breath
Just in case there's just one left

I keep dreaming you'll be with me
and you'll never go
Stop breathing if
I don't see you anymore

So far away
Been far away for far too long

Starka aningar

Starka aningar väcker mig
Någonting i huset gömmer sig

Iakttagen av någon jag inte kan se
Spöke,häxa,monster eller fe

Jag älskar dig mamma
Men om det är du

Så snälla,gör inte såhär...

ABEO

Nu har helgen gått och som vanligt har jag inte varit hemma förns nu.
Jag gillar inte huset eller ens känslan av att vara här..

Iaf så blev det totalt 4 olyckor här omkring i fredags.
Så jag tog mig inte hem från skolan,fick då sova hos Bambi den natten!
Det var skönt med ett bad,vin och några cigaretter,prrr!

Senare på lördagen kom min man och Axelen hem dit oxå å vi snackade ett bra tag in på kvällen/natten. Kollade på "Draktämjaren" som en sista film och jag tyckte den var helt AWESOME! ..grät en liten skvätt kan jag erkänna! Alla somnade vid 4 tiden. -suck-

Sen imorse så fick vi kliva upp i stress eftersom Oden hade kunder och vi försovit oss.
Med Axel som förare så körde vi och plockade upp dom.Så allt blev bra tillslut.



Det var min helg de och jag vill tacka både Bambi,Axel och Oden för en helt underbar lördag kväll.
Tack<3

Highway man.

Idag mår jag bra!
Jag har kommit på lite saker jag kan göra efter skolan och sedan harjag ju blivit en liten shop nörd. (JAG KAN ALDRIG BEHÅLLA PENGAR I FICKAN!!)
..It sux!

Men jag har iaf kommit på några saker jag önskar mig! :D

"Elinas önskelista"
*Smink grejer! (puder,penslar etc)
*Digital kamera (Canon!)
*En mysig kofta att ha på tåget ner till Skåne. (se bild)
*Grillat kött till jul!
*Och en puss av min söta pojke på jul morgonen. :D


Sen på bilder ser ni saker jag ska skaffa inför Odens spelning som är
nu på fredag! Jag ska,som vanligt,vara fotograf. <3
Och senare den kvällen sticker jag till Fido(Ida!!!!) och sover/fixar till hår där.
Svarta dreads med gula toppar! SUPER NAAAAAJJJJJS!


Lägger upp bild på de senare! :D
Puss och bajs!

That's the way it is.

Jag vill börja med att säga förlåt för hur mycket jag sårar människor när jag håller på som jag gör.
Ingen blir väl glad,det vet jag.Men hur ska jag annars hitta mitt lugn? Hur ska jag göra...?

Jag har ingen aning längre men gjort är gjort.
Jag vet vad som väntar mig nu,igen.Bandage och plåster,långärmat och salvor.
...jag ville inte att det skulle hända,det var inte med mening.

"Varför stanna med det som gör dig illa.Som gör dig deprimerad/destruktiv?"
Jag vet inte...

Everything's fine again.

När jag skriver detta så är jag hur överlycklig som helst!

* Jag har min underbart vackra man.Som är allt jag någonsin önskat.
Jag älskar dig.<3

* Jag har mina polare (några lite längre bort och som jag kanske inte
snackar med så mycket.) men ni ska veta att jag kommer ihåg er ändå.<3

* Jag har min lilla familj som jag älskar och bryr mig om.<3

* Jag börjar få lite bättre självkänsla och börjar må bra igen!

* Fira min första jul med min man Oden Pettersson.<3



I've gone through changes
I've gone through pain
But there's not enough reason for me to go insane

I know my limit
Just what it takes
When things ain't good enough
I just pull the brake
Sometimes it's easy
Sometimes so tough
But just have one thing clear
I can't get enough.

Nu kör jag igång igen,på allvar!

Vaknade imorse av att det ringde 3 ggr och det väckte både Oden och mig.
Fett irriterad men med lite bus så blev vi båda två på lite bättre humör.

Tog en cigg var och sedan var det bara att klä på sig för då skulle man upp
och hinna med 2:an ner till "stora" staden.
Konkade och bar på 3 fulla väskor och hann precis med bussen.

Väl nere så träffade jag Sofi och Viktor (+några till) på Skutan.
Väldigt kul att få en liten härlig prat stund med dom.
Och imorgon ska jag in igen och fika..IGEN med samma människor!

Just nu så ska jag ut och röka och kanske ringa till Patricia och snacka med henne ett tag?

Till veckan börjar skolan och jag,Carro och Cissi ska vara i studion och ta lite nya bilder.Så det kommer bli riktigt nice.






Over&Out!

"Stor bloggaren" är tillbaka.

Här sitter jag nu och skriver på bloggen.
Var ett tag sedan nu men jag har tråkigt och tänkte att jag kunde berätta lite om vad som händer just nu:

- Oden och jag ska åka ner till Skåneland,förmodligen,den 22 december
och fira jul med hans familj/släkt.
- Jag funderar på att beställa tid för tatueringar/piercing.(eftersom min man är piercare så behöver jag ingen tid eller så för det,HAHA!)
- Funderar på att börja skriva en dikt varje kväll innan jag somnar så jag inte tappar denna skriv teknik jag har.Och börja måla..även fast jag inte har tekniken än.
- Växer i mig själv för varje dag som går.Jag börjar bli en stark kvinna igen!
- Funderar starkt på att gå på RIS i januari nästa år igen.Hade så sjukt kul -09!
- Sen ska jag också försöka bli lite självisk och börja köpa lite kläder till mig själv igen.Ser ut som jag behöver det igen.


Och en liten dikt till er:

Hon känner inte det han ser.
Tankarna som blir allt fler

Han räddar som ett ljus i natten
Han tar hennes hand och viskar
att hon är skatten inatt.

Ny människa.

Jag säger bara tre ord: Jag tänker förändras.

Mitt humör har varit nere på noll sedan en tid tillbaka,som dom flesta vet,men nu ska de fan bli ändring på de!

Jag är trött på att må dåligt,trött på negativa tankar och trött på att anpassa mitt liv efter andra.Nu är det jag och ENDAST jag.
Ingen levande varelse ska ens få försöka trycka ner mig..Jag har låtit folk få såra,skada och vara allmänt pissig mot mig.Visst,så har det alltid varit men det går till en gräns och den var passerad för lääääänge sen. Så nu är det nog!

Jag kommer inte vara elak,för det skulle jag inte klara av,men jag vill bara att folk ska veta att dom ska vara jävligt försiktig med vad dom säger till mig.
För reagerar jag,så kommer jag säga det och sen är det bara till att diskutera.



Jag är fett nöjd med min plan och det komemr göra att jag (förhoppningsvis) växer i mig själv.
Tack och hej!

Det var inte meningen.

Det känns som att jag gått in en labyrint som jag sedan inte kan ta mig ut ur.
Jag hade panik,jag var rädd jag grät och önskade att du var där med mig.
Du är den enda som kan trösta mig när jag är ledsen,arg eller förbannad.

Men vid detta tillfälle så fanns du inte där.
Jag blev ledsen av tanken om att jag måste göra det själv.
Du vart tyst när jag tillslut berättade det och jag förstår.

Jag vill inte skrämma iväg dig och hoppas att du fortfarande vill bli något med mig.
Det är bara en vecka kvar och jag längtar!






"Gör alltid det rätta! Det gläder somliga människor och förvånar resten."

A thusand faces.

Jag vill bara börja att säga tack till en helt underbar människa som hjälpe mig och som jag alltid har lika trevligt med,och hennes namn är Jennifer Folkesson aka Bambi.

Igår när jag behövde någon här så kom hon med ostbågar och kramar.
Vi fixade mitt hår lite grann,rökte,hoppade matta och snackade hela natten tills vi somnade vid 5 tiden på morgonen.
Tack för att du finns och är min vän.<3

Sen fick jag ett samtal/sms som förändrade hela min värld.
När jag la på föll jag ihop på golvet och grät. Jag trodde inte det var sant..
Men Bambi nöp mig hårt och jag skrek tills rösten sprack.
Jag kan än inte fatta det..vi är rädda båda två men vi kommer fixa det tillsammans.
Jag vet det bara.

Väntar nu bara på att personen ska ringa igen så vi kan prata lite mer ingående i vad som händer. Vad,varför och hur det blev som det blev förra gången.
Känns jätte bra. Vi löser detta som de vuxna människor vi är.





Nu ska jag gå och sätta på mig en annan tröja och tvätta av mig.
Nyp i stjärten till er från mig!

Äntligen.

Nu är P&L över och nästa grej att se framemot är tills den 27 då Oden och Johan kommer hem! Fan va jag saknar dom två! ^
Spela krigs spel,röka och bara vara allmänt skit,haha!

Jag har fått en ny och helt härlig polare.
Sebastian heter han och vi möttes på P&L. Askalas kul och hans kompisar var inte togiga heller! Fett kul att få lite nya kontakter och folk som man verkligen kan snacka allt och ingenting med.

Kommer dock inte ihåg dom 3 första dagarna eftersom det var så jävla kul och så mycket som hände.Men ni ska ha klart för er att jag helt klart kommer tillbaka nästa år!


Ska gå och äta lite glass nu men jag skriver lite mer detaljerat senare!
Goodbye!

Ångest monstret.

Nu sitter jag här framför data skärmen..igen.

Folk tror dom vet så mycket om en och säger att dom vet hur jag känner.
Jaså,det gör ni? Men då kan jag säga er ett och annat att det fan INTE är BRA?!
Kruxet med mitt glada humör är att jag lägger ¨på en mask varje gång jag är med/pratar med folk.förstört allting..
Jag har
Här är en liten dikt om hur jag är och hur JAG känner!


"Ångesten kallar som ett barn om natten
Jag kryper in och gömmer mig
Är rädd för varje andetag

Jag ser mig i spegeln och ser ingenting
Jag vill inte äta,vill inte sova
Jag skäms över mig själv

Jag säger ju det,ingenting kommer bli som det var förut

Jag försöker vara trevlig och jag hoppas jag lyckas
För jag vet inte ens om,att jag ens lever

Vill inte prata,för jag fattar ändå ingenting
"Vacker,Fin,Söt eller snygg"
"Gräslig,Dum,Ful eller Äcklig"
Allt och ingenting.



Där har ni min åsikt om hur jag mår,sen får ni dömma bästa fan ni vill.
Jag bryr mig inte.

Ångest monstret äter upp mig innifrån och jag klarar snart inget mer.
Jag är ärlig när jag säger detta:
Jag-vill-inte-leva-längre.

Någon gång,ingen vet när.
Det är därför jag skriver detta så ni vet om jag försvinner
Hur jag mår,känner och tycker just för stunden.

Så mycket på så lite tid.

Mycket har hänt sedan jag skrev senast.

Jag och Oden har gjort slut...
Åker till P&L den 28 Juni
Åker upp till Sundsvalls festivalen
Ska,troligtvis,gå i Pride tåget. (om inte så iaf åka ner och kolla på de)
Folk har förändrats till det värsta.

Allt verkar falla och resa sig på en och samma gång.
Fyfan för folk säger jag bara.

Ska för övrigt in till stan och träffa Oden idag.Fett kul!
Imorgon ska jag leta efter en bikini inför P&L
Torsdag ska jag åka till Bambi och käka ostbågar och pussa på henne!
Fredag ska jag till Oden och Johan och sova där.
Lördag blir det troligtvis fest!!
Söndag...vette fan!




p.s färgat tillbaka till svart och rakat tuppkam.




Over and Out.

Yes,that's the way it is!

Dessa dagarna har jag inte mått så jätte bra,som kanske någon märkt(?)

Först var det den 11 = Mammas födelsedag
Sen blev det den 15:e = 2 år sedan hon gick bort. (kl 12.20 på eftermiddagen)
Sen har jag saknat min älskling jätte mycket också..

Han åkte till skåne när vi hade långledigt för att hälsa på några kompisar..men det gick inte heller som planerat för honom.Uscha bbi..
Men som tröst ska jag köpa en vattenpipa till oss på våran 1 år och 2 månaders dag,haha!

Då kan vi sitta ute i sommar och röka den ist för cigaretter (men jag ska inte köpa bara därför!)
Ska bara få pengar till kol och tobak SEN är allt riggat och klart!

Imorgon kommer han förövrigt hem och jag är ÖVERLYCKLIG!
Massa mys i helgen hoppas jag såklart på.Har inte umgåtts bara han och jag på över 2 veckor..*cry*






Menmen,jag ska dricka mitt kaffe,skriva klart min filmuppgift och sen blir det bara slöa tills Oden ringer.<3

Oläsligt inlägg.

Ofräsh
Ohygglig
Avskyvärd
Äcklig
Bedrövlig
Ful
Obetydelsefull

Så känner jag nu..eller,så har jag känt hela veckan.
Rädd för att gå ut bland folk,men skolan är ett måste.

Mår dåligt av att se andra kvinnor med kroppar som gudar
och kläder som faller dom precis i stilen.

Vad har jag?

Små bröst
Urusel kropp
Häng mage
Akne i ansiktet (som jag försöker sminka bort)



...Jag har ingenting att komma med.
Jag mår skit dåligt,That's it.

I've losed my sense of control.

En berättelse ska du nu får höra:

Två tjejer satt och drack lite vin i en park.
Well,allt gick bra...tills flaskan var slut.

En av dom stapplade iväg för att kissa bakom ett hus,slog huvet,svimmade och vaknade till.Sprang tillbaka.
Varför stannade hon inte eller gick hem?

Kvällen kom och den ena gick för att ta ut pengar,själv.
Idiot.
Slog huvet igen med ställde sej upp skrattande.
Gick iväg och kramade varje lyktstolpe för att söka kyla och tystnad.
Någon som inte klagade över en kram.

På kvällen när dom skulle gå till nattsbussen hem åker bommarna ner och dom försöker hålla varandra uppe.
-Nu har vi chansen.Jag skulle så gärna vilja hoppa framför tåget...
Hon tog kompisen i handen och gick under bommen.
Ställde sej med henne i ett järngrepp.
Hon ville springa,skrika..någonting.
Men stod kvar och tänkte att de är bäst såhär.
Ändrade sej sen och lämnade mej där.
Sa att allt skulle lösa sej om jag stod kvar.
Tack.
För att jag grät hela vägen till,och på,bussen var för att jag insåg vilken idiot jag vart som litade och trodde på henne.


Jag hann bli bort dragen från tåget.
Dock 4 dm från de.
Tack till dej som gjorde de.
Jag var inte kapabel till något och hon sa att allt skulle ordna sej om jag bara stannade ett litet tag till där jag stod/satt.

Jag är chockad än och ville inte att jag skulle få det här som minne som "min första fylla".
Helt jävla sjukt.

Jag längtar tillbaka.

Jag är spänd i hela kroppen.
Litar inte på någon,inte ens på mina närmaste och det skrämemr mig.

Jag fantiserar och lura mig själ hela tiden.Eller gör jag?
"Ligger med en,ligger med två,ligger med hela världen."
Jag känner mig som ett vandrande spöke.
Ser allt som ingen annan ser och känner saker nigen annan känt.

Jag mår inte bra.
Jag skämms,jag drar mig undan,jag finns inte.

Min kropp är så ihop säckad som det bar går och jag vill vara där jag var förut.
Visst att jag inte mådde bra psykiskt,men det gör jag inte nu heller,så det spelar ingen större roll.

Men jag var fin.
Jag kännde mig vacker.

Hjälplös och Kraftlös.

Jag har drömmar som spökar om nätterna.
Människor som dött vaknar till liv och dom pratar,stirrar,ropar på hjälp.
Men jag kan inget göra.
Jag är hjälplös och kraftlös.

Jag skulle kunna ge min själ,hela mitt liv.Bara för att rädda dom sista nära jag har kvar.Jag överväger på att gå samma väg som dom andra gjort men jag älskar för många,för mycket för att göra det.

Ett brev ligger och väntar om dagen skulle inträffa men det är tomt.
För tiden är inte inne än,men man vet aldrig.
Tiderna kan förändrats,så kan också tankarna.





Begravning annars idag.
Och det är bara en vecka tils nästa människa kommer falla.

BitterFitta

Jag känner mig osäker med vad som vill bli sagt till mig nu.

Det känns som att ingen vågar säga ett jävla skit om vad dom tycker och tänker om mig.
Och själv går man runt och vet inte vad folk egentligen vill få fram.

Under den följande veckan har jag haft PMS och varit ledsen och irriterad för det mesta.Men det som fått mig gå sönder bit för bit är nog småsaker som människor slänger ur sig.Och sen bara VÅGAR komma med dåliga ursäkter...eller att dom bara vill blicka bort och göra saken bättre.(vilket har varit värre)
..Varför?

Du förstår inte hur det känns i detta nu för mig.Det gör ingen,varken du eller någon annan.
Men jag hoppas du kommer få känna på denna känsla,för DÅ kanske du märker hur "SKÖN" den är.

Hear the broken heart.

Hennes hjärta slår snabbt av oro och ångest.
"Kommer det någonsin bli som det en gång var?"

Flickan sitter i ett hörn av balkongen,ihop krupen,fryser och skakar av köld.
Men höst nattens kyliga vindar kan aldrig smärta mer än den slitande känslan hon känner i sin tunna och krokiga kropp.
Hon är inne på sin femte cigarett och hon känner nikotinet rusa genom kroppen,hon känner sig spyfärdig,men hon vet att ingenting kommer komma upp.
Dragit in på ätandet och ökat alkohol/nikotinet istället.

Hon vill försvinna aldrig mer möta nästa dag.
"Ett leende för mamma,ett skratt för pappa"
..men nu går masken,som hon burit på så länge,sönder och allt faller ihop.
Hon visar sorg istället för lycka,förtvivlan istället för lättnad,hat istället för kärlek.

Det börjar bli dimma och snart kan hon inte se mycket mer än sina egna fötter.
Hon kryper ihop ännu mer och önskar sig bort till en bättre plats.
Där alla är trevliga,hjälpsamma och tänker på henne,bara henne.Att hon får stå i centrum bara för en dag.
...Men vart finns denna plats?
Ingen vet.
Den finns inte ens,det är bara en vanlig dagdröm.









Ett brustet hjärta ekar i natten.
Man kan höra,men ej se.

Förstör liv.

Förlåt för att jag repiterar och river upp gamla sår,men jag mår absolut inte bra nu.
Jag har vunnit,men ännu mer förlorat.
Jag vill inte mer,inte skolan,inte kompisar,inte familjer,ingenting.
Jag vill bara stängas av,bara för ett litet tag och glömma allt som har med omvärlden att göra.

Jag saknar mamma och alla andra som dött ifrån en nu.
Ärligt talat väntar jag bara på att det ska bli något med pappa också,skulle vara perfekt de...eller hur?! -ironi-

Jag är negativ,trött,tyst och tillbaka dragen hemma,och vissa stunder,även i skolan.
Jag är trött på allt och bryr mig inte så mycket om någonting.



Allt du gjort,allt du sagt
Allt du någonsin velat,allt du någonsin drömt om

Du bara tog och vägrade lyssna
Du ville inte,du kunde inte

Lusten var för stor för att du skulle fatta
Och nu tolererar jag inte mer

Du tog nästan min syster ifrån mig
Höll nästan på att falla och följa med

Men jag gör något ännu bättre
Något mognare

....

Jag drar ur sladden och bryter kontakten.

Anonym berättelse.

Jag gjorde sällan något fel,visst något hade jag kanske gjort då och då,men sånt händer väl när man är barn.
Jag kollar ner för den långa trä trappan som leder ned till källaren.
Tänker att detta kan inte vara sant.Jag känner på mig,i kropp och själ,att något kommer hända,och jag vet precis vad det är också.Med farsan hack i häl går jag sakta ned för trappen,känner svetten börjar krypa fram och paniken göra sig tydlig.
"Sväljer gråten och behåller min heder."
När vi tillslut är nere har min mor gett en order om att jag ska bestraffas med antingen ris eller läder remsor.Han slår hårt och det gör morsan med,men ingen smärta kan övervinna den outhärdliga känslan att bli slagen av sina egna föräldrar så pass att man knappt kan sitta,stå eller ens luta sig mot någonting.

Men en sak kan jag berätta för er iaf,det var förbjudet redan på min tid att slå sina egna barn.








//Anonym (ska göra en större utredning men det får vänta)

Vildsvin.

En saga utan lyckligt slut.

Men mitt slut på dagen blev bäst!
Anncha,tack för att du finns.Du är en otrolig kvinna.
Min syster och världens bästa helt klart!

Ikväll sitter jag här och kollar runt omkring mig.
Jag har tråkigt och vet inte vad jag ska skriva.

Imorgon kommer älskling hem från sitt älskade Skåne och jag ska vänta
på stationen tills han kommer,det har jag bestämmt!
Jag har saknat honom så otroligt mycket.
Skitunge,kom hem nu!<3

Ett sista farväl.

Vid detta tillfälle sitter jag och gråter av saknad.
Saknan av dig..min kära mamma.

Jag glömmer aldrig dom sista minutrarna vid din sida.
Glömmer aldrig dom sista sekundrarna jag fick ligga på ditt bröst och höra dina tunga andetag tyna bort,bit för bit.
Men när du tillslut slutade andas och apparaten visade att livet var slut,tog dom dig ifrån mig.
Cancern tog ett oskyldigt liv,dom tog en moder,en fru,en dotter,en livskamrat.

Det är aldrig kul att höra sin egen mamma,som man älskar över allt annat i denna värld,ligga och skrika av smärta,av utmattning och av panik över vad som kommer hända.

Men vi var själviska och ville hålla dig vid liv,för rädslan av att förlora den man älskar så högt,tillslut skulle dö.

Din underbara mamma lukt,dina kramar som sa mer än tusen ord och pussar som jag skulle ge vad som helst för att få just nu men vägrade ta emot sista tiden pga av rädsla över att det skulle var den sista.

Att hålla din hand på bårhuset och ta ett sista farväl var tungt.Men jag önskade jag fick göra det igen. Bara för att känna,se och gråta vid din sida.


Du var kall,ingen värme fanns.Du var blek,ingen färg någonstans.Du var borta,du fanns inte kvar.










Jag saknar dig så otroligt mycket min underbara mamma.
Du finns i mina drömmar,mina tankar,min själ,mitt hjärta.

Hatisk.

Ja,överskriften stämmer.
Jag är hatisk och ledsen när jag skriver detta.

Inte nog med att min kurator inte har någon tid till mig (veckorna är smäckfulla) så har inprincip allt förändrats.
Jag saknar min underbara man som jag säkert inte kommer får se så mycket av denna vecka..och det gör ont.Men är man sjuk så är man. <3

Sen har jag värsta pms humöret på vissa människor som hela tiden håller på och fipplar med maten.Jag blir så otroligt arg.
Men jag säger de..jag vill inte tillbaka dit jag var för ett år sedan.
Så sa inte till mig vad man ska äta eller inte för då jävlar ska ni får se på en bitterfitta.











Hejdå och goodbye.

Dancing queen!

Denna helg har varit fett skum.
Förlåt alla människor som fick se mig jävligt förbannad i lördags kväll på föreningens Meltdown kväll.
Jag hade en bra dag tidigare och sen blev allt jätte jobbigt..förlåt.

Kort om helgen iaf.
Fredag:Åkte tidigt hem till älskling och bara slappade.Sen kom Thyren och hälsade på och vi drack cola,rökte och kollade på Disaster Movie och hade kul.
Senare på kvällen blev det tv och mys,mmm!!

Lördag: Bbi åkte tidigt och högg ved med sin farsa och jag stannade hemma med Sofi och odens 5 åriga lilla syster Ella.Vi pratade,gick ut med vovven,jag åkte pulka med Ella och sen fikade vi. Sen gick jag och la mig ett tag tills älsklingen kom hem.
Vid 5 tiden åkte vi till hudik för att hjälpa på Meltdown.
Städade undan vid 21.30 och åkte sen med Johan till Bambi,Mumin och Fido.
Trött var vi alla så det blev läggdax vid 00.30.

Söndag: Alla vaknade och sa "Glad alla hjärtans dag" till varandra.
Kollade på tv och hade kul åt "Beib den lilla grisen" och sen åkte jag hem.
Färgade håret som blev brun/rött...fail.
Så nu sitter man med en skum färg i håret och surar för att jag inte får vara hon min underbara pojkvän på alla hjärtans dag..bajs.

Men ser fram emot nästa lördag då Oden och jag firar 11 månader.















Btw,jag har än inte hittat mobilen så ring/messa inte till min mobil!

I did nothing..

Helgen har varit rolig och jag har verkligen haft super trevligt!
Men efter i fredags så kan jag inte sluta tänka.
"Vad gjorde jag egentligen?" - Jag gjorde ingenting,men ändå så får jag fan för de.

Detta har tagit hårt på mig och satt mig i en svacka där jag mest
klankar ner på mitt utseende.
Jag är inte så uppåt eller så sprallig som jag är i skolan.
Jag är mest bara nere svarar inte på tilltal utan jag bara lyssnar på
vad som sägs i huvet.

Jag ska börja äta frukt och motionera lite mer nu.
För detta med min kropp ser inte bra ut just nu...






Hejdå och tack på efterhand.

HAT - Från dig till mig.

"Hon vågar gå fram och säga vad hon tycker som fan inte du vågar göra!
Jag förstår att du mår dåligt nu men de är ditt eget fel,varför du gjorde detta,men de fattar du väl inte häller förstår jag! Asså jag kan fan skriva flera rader om vad jag tycker om dej men de tänker jag fan inte göra för jag är inte så patetisk som du,och om jag ska var jävligt ärlig tycker jag att du är en hora.

Det finns mer,men jag orkar inte skriva,så du har jävligt tur att du inte kommer höra vad jag tycker om dej..just nu!

Du är dumihuvet,äcklig och bara allmänt ful för att kolla på.

Jag vill inte veta av dej mer ..gå."

För kärlekens skull.

Utanför fönstret slår våren ut.
Marken blir grön igen.
Allt som var dött, väcks till liv,
det kan också vi
Så länge vi andas.

Längs en fri horisont.
Vattnet ligger så tryggt in mot hamn
som jag i din famn.
Så länge vi älskar.

Men det är för himlen i dig,
och jorden i mig
Vi älskar varandra.

Det är för oss solen går upp.
Lyser som guld, för kärlekens skull<3

From: OddZ to Elina

A dream so real it takes her to me
I falling into her eyes
They make me crumbell in love
Now she rests on my cheast
then she kiss my lips...
and then she look in to my eyes...
I feel so safe

Lost in wunderfull memories
In darkness she makes me cry
She keeps on asking why!?
I love YOU thats why!<3

When the light take over
these dark days
We laught and hold hand in hand
Untill death takes us apart<3

Mu haha JAG ÄLSKAR DIG ELINA MARIA FERNLUND! KÄNN DIG HACKAD <3

"Bisexuell..så ska det inte vara!!" ..tror du ja,bibel jävel.

Yes,då var soss avklarat och kärringen man fick från början är borta..WIHO! *party*
Nä,men hon lämnade oss,och 10 ungdommar till,bakom sig. (jag tror det var hennes över religösa prat som förstörde hennes karriär,HA!)

Så nu har vi en man ist och han är underbar!
Alltid glad och pratig,äntligen en som inte sitter med en bibel och säger att biusexualitet är fel.
"Det ska vara man och kvinna och inte kvinna med kvinna,eller man med man!"
...That's bullshit you'r ugly fuck!

Well,bakat ikväll igen och det gick SUPERBRA!
Tränat på historian oxå har jag gjort,men inget fasnar...som vanligt.
Just nu ser mina IG betyg ut såhär:
Naturkunskap: 3 IG
Matte: 2 IG (vet inte med detta som jag gjorde idag,men får väll snart ändra till 3..)


Nej,nu ska jag gå och lägga mig i min ensamma säng igen,rädd för att sova...
Vill inte men ska upp vid halv 6 så..

Börjar skolan 09.05 - 15.30 :c

Ny titel!

"Another reason to believe"

Var trött på gammla titeln så jag bytte,nice!


Idag har jag träffat Jesper och varit på stan med Bambi,Fido,Alex och Cäc..BH.ar och andra underkläder blev de att checka in då!
Fantastiskt kul!

Sen skyndade jag mig till stationen för att hinna vara med älsklingen ett tag innan vi åkte åt olika håll.
Usch va de känns jobbigt att lämna och åka ifrån den man älskar och vill ha nära hela tiden.

Det känns som glass utan chokladsås
eller som helan utan halvan..well,ni fattar.

Det känns tomt...
Hoppas helgen blir mysig och bra ist.






Planen i helgen iaf:
Fredag- BMC möte,stanna och umgås med folk (om det går)
Lördag- Hyra film och glass,åka hem och bara feta oss i sängen.
Söndag- Sova tills bussen går och sen är det ensamt igen...

Du får klara dig själv.

Jävla människa med ditt jävla sätt!

Är så trött att jag ska komma till läraren med bortförklaringar och sen få höra att du egentligen skolkade för att vara med kompisar du sen kan träffa på rasten.
Det är sjukt,och jag bli irriterad.

Du gnäller om hur tufft du har hemma och att allt andra har varit med om har du tydligen oxå varit med om...eller?
Nej,det tror jag inte en sekund på.

Det gör ingen,bara du.

Jag är ingen allvetare men jag vet ändå lite,och inget du säjer är rätt.
Jag försöker hjälpa men blir kallad ökennamn,tack..tack så JÄVLA mycket.







Nu skiter jag i dig och dina bekymmer,du får klara dig själv.

My lover,you're my everything.

Du får mitt hjärta att slå och dunka
Du får mig att leva,andas och funka

Mina tankar är ej varje dag så bra och stabila

Men när du kommer,kramar om och säger att allt ska bli bra
Känner jag bara för att stanna i din famn,och aldrig dra

Hos dig är jag trygg,levande och allt känns helt underbart

Jag är hos dig,även om jag inte är där
Du är hos mig,även om du inte är här

Men vi finns alltid,där något pumpar och slår
Och vi finns alltid hos varandra,vart vi än går och står


Jag älskar dej,min Oden Truls Pettersson
Du är mitt liv,min värld,mitt allt


"Du är min och jag är din"

Funnen men ändå förlorad.

Skåne resan avklarad och helt underbar.
Många fina människor och härligt snack,NÖJD!

Idag har jag förövrigt varit till min nya kurator.
(som tur var inte bad mig dra,som den andra gjorde...)
Skönt,men hon vet inte ens en 1000 del vad som har hänt mig i livet..det vet ingen annan heller,bara dom näsmaste..om ens dom.

Jag har tankar som inte ska vara där.
Lättare att jag förklarar i dikter:


Skära,skrapa,trycka
Hugger,biter,styckar

Min hud spricker och smärtan rinner i floder
Det svarta för ögonen lyser upp och jag inser vad jag gjort.

Dagarna går och jag tänker.."Vad gör jag här egentiligen?"
Saker som hänt,det förflutna tar tag och jag åker bergochdalbana

Bilder och minnen blir negativa och jag ser ingen glädje,ingen färg

Självmord,destruktiv,psykiskt sjuk
Utnyttjad,självkritik,åkt på stryk

Min tankar går genom en fas
Vet inte hur dom ska tas











"Funnen men ändå förlorad"