Jag älskar allt nu mera.
Jag älskar min underbara Oden och min fantastiska vänner.
Jag längtar tills det är jul och jag längtar tills resan till skåne.
Jag tycker de är skönt med lov och härligt med snö.
Nervositeten inför skåne resan börjar krypa in och knacka på hos ångesten men jag öppnar inte..inte förns jag åkt där ifrån.
Då är allt över och inget finns att släppa in.
Jag vet,men ändå inte.
Somliga säjer att jag är för snäll för att säja nej och för mitt eget bästa..
Och det är sant..det kanske det är.
MEN,ingen är perfekt.
Jag tycker synd om den människan som är de.
Skrivet mer förståerligt sen. BZZzzzmmmmMMm! -->
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar