Nu kan jag äntligen se riktigt och känner mig stolt över hur jag ser ut,både kroppsligt och i utseende,jao de gör jag!
Sitter med högar av läxor men det gör ingenting,det får bara mina dagar att knalla och gå.Dock är stress och perss på och drar ner min ena hälft medans min andra kämpar för att hinna träffa alla människor jag ska träffa innan jag åker till skåne.
*Pust*
Sen ska min älskade råtta säljas oxå...känns som jag lämnar min bebis till en människa och aldrig mer kommer se den.
Så MYCKET betyder hon för mig.Men nu,den 23 December,kommer ännu 2 nära i familjen gå bort.Inte så kul...Nej.
Men men,inga ledsamheter nu heller!
Nu ska vi vara glada,ta en bulle,lyssna på musik och skriva uppsatser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar